tisdag 24 juni 2008

8. Du såg väl aldrig

och jag fick väl aldrig plats i ditt lilla hjärta
för jag antar att mitt var för stort och
slagen var för hårda
kanske för snabba också
för att du skulle hänga med
för snabba för att du skulle hinna uppfatta att
någonstans hade du ett till hjärta som slog för dig
men dina ögon kunde inte se längre än till vattenytan
dina ögon kunde inte se hur sanden rördes runt på botten
i havet det stora havet
det som rymde allt jag hade allt jag älskade
det som rymde dig

och liknelser var väl ändå aldrig något för dig
men ändå så förstod du varenda ord jag sa
varenda blinkning och rörelse
men något du aldrig förstod var att
jag ville ha dig inuti
jag ville att du skulle se
sånt som ingen annan såg
för ingen blinkning eller rörelse
inget ord och ingen tår
kunde förklara det
Du såg väl aldrig
att bakom varje ord döljde sig tusen känslor
du såg väl aldrig gråheten som var placerad precis bredvid dig
och din värld var väl för liten för mig
men jag klagade aldrig

lördag 21 juni 2008

7. Hon kommer aldrig att sluta lägga skulden på sig själv

Hon kommer komma ihåg den instängda
ångestspridande doften i ditt rum
hon kommer försöka känna på dina väggar
i hopp om att finna en förklaring
hon kommer att lägga sig i din säng
för att känna hur den format sig efter din kropp
och hon kommer att kolla på fotografier med dig
för att försöka se ett sår någonstans i din blick
för att hitta ett svar på alla sina frågor
en förklaring så iallafall hon förstod

hon kommer att sakna
hur illa du alltid luktade
för att du tappat orken att vara ren
hon kommer inte att kunna förstå hur
hur du kunde leva i smutsen
men efter en tid kommer hon att inse
hur din ork föll och att du aldrig
orkade ställa dig upp igen
Efter en tid kommer hon att inse
att du aldrig tävlade mot alla andra
att du bara ville vara en del av dem

hon kommer att minnas
hur du alltid drog fingrarna genom hennes hår
hur din röst alltid skar sig när du sa
allt blir bra snart
hon kommer att minnas
de gånger du skrek och hur dina tårar sprutade
endast för att hon aldrig förstod
hon kommer aldrig att sluta
lägga skulden på sig själv

söndag 1 juni 2008

6. Det spelar nog ingen roll om jag är i Paris eller Tokyo

luften värmer
den annars så kalla huden
den annars så onda huden
som jag brukar sätta naglarna i
ibland
ibland när jag går sönder
jag trycker naglarna mot huden
och alla har väl något slags
självskadebeteende
inte för att det gör mindre ont
utan för att det känns mer
utanpå
än inuti

och du såg på när jag gick sönder
men dina fötter hade fastnat i marken
efter all tid vi stått stilla
och jag är lika trasig som då
ibland önskar jag att du kunde höra
mina skrik på hjälp
fastän jag sa att jag aldrig skulle bli så svag
att jag måste skrika för att höras
fastän jag sa att du bara skulle bry dig om
dig själv mera än om mig
för den där gången du föll så hårt
det får inte finnas någon mer sådan gång

om några månader faller löven igen
och då är jag inte kvar här
då är jag någon helt annanstans
och jag lovar
jag lovar att inte glömma dig då
för du glömmer mig så lätt ibland
att du nästan måste sätta upp
postit-lappar för att komma ihåg