1. Det är inte som att cykla första gången på våren

och om varje ensamhetskänsla skulle vara nålstick
i huden skulle jag vara som ett sådant där tyg man broderar i
tusen hål av ensamhet skulle fylla mig
och varje hål skulle blöda
inte ett enda ord skulle få komma ut genom mig
utan alla ord från alla skulle komma in
aldrig ut
redo för sprängning
redo nu

det pulserar och sticker under huden
en längtan som jag inte riktigt kan förstå
men jag vet hur den känns
jag har fått bredare säng nu
och kudden bredvid min kudde saknar lukt
och jag undrar om du ville
om du skulle kunna
om du känner för att göra den till din
om jag skulle kunna få lägga näsan i din nacke och
andas in och andas ut
känna hur frisk ren luft tränger in och motarbetar
ensamheten

men vem är du
och vad gör du nu
varför är du inte här
och känner vi varandra
känslor som de här
är inte som att cykla för första gången på våren
det är inte som att använda de skorna man köpt första gången
inte som att sjunga på någon skolavslutning
och absolut inte som att sjunga överhuvudtaget
absolut inte som att stå på ett hustak
och försöka flyga som i Madicken
det är större
det gör ondare
och jag vet inte
jag vet inte alls hur man får bort det.